Kärlek är som krig - startar lätt, men är svår att stoppa.

Vet att jag borde glömma dig nu,

men jag vill inte,

jag vill inte glömma dig,

glömma det vi hade.
Det är svårt att bevisa med ord hur mycket du betyder för mig,
önskar att jag aldrig hade gjort sådär,
du säger att du tror på mig,
men du visar inte det,
du skyller på mig att det var mitt fel,
men din vän,
han talade inte sanningen.
Du kanske tror att det är jag som ljuger för dig,
varför skylle jag ljuga för nån jag älskar?
Alla stunder vi var tillsammans,
alla stunder när våra vänner sa " euw " och vände sig om,
jag vill ha tillbaks dom stunderna.
Jag känner dina vänner,
inte alla men dom 2 vännerna vi alltid var med när jag var hos dig,

du har förändrats för andra,

men för mig är du och kommer alltid att vara killen i mitt liv!

Dom säger att jag måste försöka glömma dig,

gå vidare,

dom har kanske rätt men jag vill inte tänka mig tanken att glömma dig!

Varför lyssnar du inte på dig själv,

du vet svaren till detta,

men du lyssnar på dina vänner som inte känner mig,

dom som inte har träffat mig och lärt känna mig.

Väntar bara på att du ska förlåta mig och att vi kan börja om,

börja om med allt,

Jag älskar dig mer och mer,
varje gång jag ser dig. ♥